Jag har under några månader varit fast i en hets/överätar period, som jag inte lyckats komma ur. Jag har gått upp i vikt, jag har ingen aning om hur mycket och om jag skulle väga mig är jag rädd att jag skulle få sån ångestattack så jag skulle skära upp varje millimeter av min kropp. 

 

Jag tänker kolla frammåt nu och jag tänker skita i vad som har varit. Det är nu, och frammåt, som framtiden finns. Det är nu jag ska köra, gå all fucking in, och det är nu jag ska lyckas. Jag tänker fasta så länge jag orkar, jag tänker bryta fastan med ett mål, sedan börja om. Jag tänker ta till alla medel jag bara kan, för jag vill bort från denna kropp. Jag vill svälta tills jag blir till ingenting. 

 

Jag vill att folk ska kolla på mig med en oroad blick. Jag är trött på att hålla upp en fasad. Jag är mörkret i egen hög person, jag har varit det i flera år, men det är inte många som vet det. Jag vill att man ska kolla på mig och se att jag är trasig. Jag känner ingenting längre. Jag har stängt av helt och hållet, jag bryr mig inte om ett skit. Det är farligt, det är riktigt farligt.