Jag åt som fan i helgen, och det får jag sota för efteråt. Har haft sån ångest så jag velat dö...

 

 

Jag kastas fram och tillbaka. Äta eller inte äta. Bli frisk bort från dessa ätstörningar, eller gå ner i vikt. Det är som jag slåss med mig själv. Om två veckor åker jag utomlands och nervositeten och ångesten ligger tätt inpå.

Jag åker med en kompis som detsutom har en jätte fin kropp, smal, och äter som en häst.

Jag önskar jag bara kunde släppa allt och bara se fram emot att åka istället men just nu tar ångesten över allt annat. Jag hatar, hatar, hatar, mig själv.